Sångfågeln
- ett färgsprakande renässansspel med dans, musik och röstakrobatik.
”Det fanns en gång en sångfågel, vars toner var den vackraste musik. Vars sång hade sådan effekt på dom som lyssnade, att dom förändrades för alltid. Det är om denna sångfågel vi tänker berätta”
Ärade publik!
Välkomna till en föreställning som utspelar sig på 1600-talet. Vi kommer alltså att ta med er 400 år tillbaka i tiden! Och inte nog med det. Vi ska till Italien och furstendömet Florens. Vi denna tid styrs Florens av två furstinnor, Maria Magdalena och Christine de Lorraine. Ni kommer att bli gäster i deras palats - Medicipalatset.
I palatset kommer ni att få möta en av dåtidens största kompositörer Francesca Caccini. Hon kallades på sin tid för Sångfågeln. Och ibland, ärade publik, kanske hon kommer att be om er hjälp. Med vad får ni se!
Medverkande:
Helena Lambert - dans/koreografi/manus/regi
Camilla Kandare - dans/koreografi/manus
Christina Larsson Malmberg – sopran
Catalina Langborn – barockviolin
Jonas Nordberg - teorb
Kostym - Anna Kjellsdotter, Mask - Catharina Lundin
Foto - Elisabeth Ohlson Wallin
Föreställningens längd ca 40 min.
Sångfågeln är för närvarande bokningsbar. Kontakta info@operabyran.se för mer information och offert!
Föreställningen produceras med stöd av Kulturrådet, Stockholms Läns Landsting och Stiftelsen Solkatten.
Om Francesca Caccini
Francesca Caccini (1587-1640) var ett musikaliskt underbarn, utbildad av sin far, tonsättaren Giulio Caccini. Som 20-åring blev hon anställd som “La Musica” vid Medicihovet, som vid den tiden för ovanlighetens skull styrdes av två kvinnor, Christine de Lorraine (1565 - 1637) och Maria Magdalena av Österrike (1589-1631). Caccinis uppgifter var att komponera, sjunga, spela alla slags stränginstrument, regissera och undervisa mm...
Caccini var troligtvis den första kvinnan som komponerade opera i den nya, recitativiska stilen, med talad sång. Sammanlagt skrev hon ett 20-tal musikdramatiska verk, mängder av kyrkomusik och sånger. Av allt detta finns bara två verk bevarade; sångsamlingen ”Primo libre delle musiche” och operan ”La liberazione di Ruggiero dall’ isola d’Alcina”. Resten har försvunnit. Caccini skrev aldrig själv något skådespel som hette Sångfågeln, men det var ett av hennes smeknamn.
Föreställningen Sångfågeln är fritt inspirerad av Caccinis liv. Sångerna är hämtade ur Caccinis sångsamling. Många av dansinslagen återspeglar danskonsten i Italien under Caccinis tid, bland annat en historisk, nedtecknad svärdsdans och utdrag ur balletton “Laura suave” som dedikerats till just furstinnan Christine de Lorraine.
Utdrag ur skriften Della dignità & nobilità delle donne, av Cristoforo Bronzini, om Francesca Caccini, fritt översatt av Camilla Kandare.
“Vare sig hon spelade, sjöng, eller talade behagfullt, hade hon en så förtrollande effekt på sina lyssnare att hon förvandlade dem till något annat än de tidigare varit, och gjorde dem medgörliga, trevliga, och många andra saker också - det var ett rent under, ja för att säga sanningen nästan otroligt, att se.
Vår mirakulösa Cecchina kunde sjunga så att hon förvandlade människors inre. Somliga med ett hårt hjärta, mjuknade. Andra med allt för mycket begär, blev lovvärt måttfulla. Den som var svag fick sin styrka åter. Det mjuka ljudet av hennes musik och den vackra klangen av hennes röst fyllde varje själ med alla de godaste egenskaper, som hon själv också besatt i överflöd.”
